KORSETTBEHANDLING

Korsett används främst för barn och ungdomar som har små kurvor och fortfarande växer. Patienter som har kurvor mellan 20-40 grader under en tillväxtspurt har störst chans att bli hjälpta av korsett.

Utöver tillväxttakten och kurvans storlek finns andra faktorer som påverkar sannolikheten för att kurvan ökar:

  • Hur moget barnets skelett är. Ju mer moget skelettet är, desto mindre troligt är det att kurvan ökar. En ortopedläkare kan avgöra detta utifrån röntgenbilder.

  • Patientens familjehistoria med skolios. Ny forskning tyder på att patienter med en familjehistoria med skolios har en högre risk för kurvprogression.

  • Barnets kön. Flickor är mer benägna att ha progressiva kurvor, men förhållandet mellan flickor och pojkar ökar med kurvstorlek.
     

Hur länge används korsetten? 

Korsetten ska bäras tills patienten har slutat växa. Vissa patienter kan välja att bära korsetten även efter att de slutat växa. Detta är inte för att räta ut ryggraden utan kan hjälpa till att förbättra hållningen och balansen i ryggraden. Vanligtvis bär tonåringar korsett i genomsnitt 26 månader, medan unga patienter (mellan 4 och 10 år) kan behöva korsettbehandling under många år.
 

Är korsettbehandling effektiv? 

Termen “effektiv” kan tolkas på olika sätt. Det beror delvis på vad patienten förväntar sig av korsetten. Sammantaget är huvudmålet för korsettbehandling att stävja kurvans progression tills patienten har slutat växa. Specialister i Storbritannien har olika åsikter om korsettbehandlingens effektiviteten. Nyligen genomförd forskning från USA tyder på att korsettbehandling hos barn med idiopatisk skolios kan vara effektivt för att kontrollera kurvprogression. Detta innebär att det kan minska risken för att kurvan blir sämre. Forskningen visade att korsettbehandling hjälpte till att stoppa vissa kurvor från att bli värre, vilket förhindrade att några patienter behövde operation. Rådet från Scoliosis Research Society (SRS) är att även om korsettbehandling under viss del av dygnet kan hjälpa små kurvor, är det mer troligt att korsettbehandling under längre tid varje dag bidrar till att stoppa kurvan. Stora kurvor på över 40 grader  svarar troligtvis inte på korsettbehandling. SRS föreslår också att “trots att korsett inte kan göra ryggraden rak, är en korsett effektiv för att stoppa progression hos en betydande procentandel av ungdomar som inte slutat växa ännu.” I en nyligen slumpmässig studie lyckades 91 av 126 (72%) patienter med korsett behålla sin kurva så att de inte behövde operation. 46 av de 96 (53%) patienterna som inte korsettbehandlades höll sin kurva under tröskeln för operation. Försöket avslutades tidigt eftersom resultaten av korsettbehandlingen ansågs vara framgångsrika. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att behandlingen var mer framgångsrik om korsetten bars längre varje dag. Studien var också liten och måste bekräftas hos fler barn. Vidare är det viktigt att tänka på vad som händer efter avslutad korsettbehandling. Vissa korsetter verkar ha mer långvariga effekter än andra. Vissa specialister i Storbritannien ifrågasätter fortfarande denna forskning kring att bära korsett.
 

Här kan du se en jämförelse av Bostonkorsetten till vänster och Chenau-Gensingen-korsetten till höger. I Sverige använder vi oss uteslutande av Bostonkorsetten. Inom skoliosföreningen anser vi att det skulle vara av godo om man som korsettbehövande fick välja korsett-typ efter eget beslut.

Vilka typer av korsett finns det?

Det finns tre huvudtyper (i Sverige två) av korsettbehandling av skolios:
 

Bålgips:
Numera används bålgips huvudsakligen för att behandla infantil idiopatisk skolios (när skolios diagnostiseras mellan födseln och 3 års ålder).
 

Korsett:

En korsett är tillverkad av hårdplast och använder “trepunkts  tryckbehandlingsprincipen” för att begränsa eller stoppa utvecklingen av skolios. Stödet sätter tryck på toppen av en kurva såväl som precis ovanför och under den med hjälp av tre kuddar och bildar en triangel. Olika kurvor kräver olika placering av dynorna beroende på kurvans svårighetsgrad och plats. Dygnetruntkorsett bör bäras 23 timmar per dygn (i skolan, hemma och i sängen). Korsetter i denna kategori är tillverkade i plast som mjuknar vid uppvärmning så att den kan formas efter patientens form. I Sverige är det Bostonkorsett som gäller. Den uppfanns på 70-talet.

I andra länder finns en modernare korsett som heter Cheneau-Gensingenkorsett som i vissa studier uppvisat bättre resultat jämfört med andra modeller  (patientberoende). I Danmark bl a så använder man sig av Cheneau-Gensingenkorsetten. Dessvärre måste man betala den själv. 

 

Mjuka dynamiska korsetter:

Används inte i Sverige. Det finns t.ex. ScoliSMART Activity Suit och SpineCor. Kan även användas av vuxna och kan hjälpa till att stötta ryggen och minska smärta.

Vilken korsett är bäst för mitt barn?

Korsettypen anpassas efter barnet och familjens behov. Man överväger hur lätt korsetten är att bära, hur aktivt barnet är, hur korsetten ser ut och den psykologiska effekten av behandlingen.

Kommer korsetten att påverka skolan? 

Att bära korsett ska inte påverka ett barn i skolan. Det kan emellertid finnas tillfällen då barnet behöver träffa sin Ortopedläkare, ortopedingenjör eller fysioterapeut. Dessa möten kan vara under skoltid. Ibland oroar sig ungdomar för att deras vänner ska se korsetten och vilken effekt detta kommer att få på deras skola och sociala liv.

Begränsar korsetten vardagen?

Korsetten ska inte begränsa patientens liv. Med både hårda och dynamiska korsetter ska ungdomar kunna fortsätta att utöva sport. Det finns dessutom bevis på att ett barn som bär ett dynamiskt stöd, och är mycket aktiv blir bättre hjälpt. I verkligheten kan vanor förändras när du bär korsett. Effekten på patientens rörelse kan innebära att hen inte vill bära korsetten så mycket som rekommenderas. Det är viktigt att välja en korsett som är bekväm att ha på sig för det rekommenderade antalet timmar per dag, annars gör den inte sitt jobb.

Denna text har vi fått tillåtelse att översätta från Scoliosis Associations UKs hemsida men anpassat den till svenska förhållanden.

©2020 by skoliosföreningen.   

Alla rättigheter till materialet tillfaller skoliosföreningen. Vill du vidarepublicera – kontakta oss.