
Christina Fredriksson, Ljungskile
Ledamot
Min skolioshistoria
Jag har levt med skolios sedan 10 års ålder. Då,1983 bedömdes jag inte behöva korsett. Jag levde ett aktivt liv som tonåring och ung vuxen, med ont i ryggen som till slut blev ju en vana.
Vid 34 års ålder, efter mitt andra barn, rasade ryggen på grund av tre diskbråck i ländryggen. Jag stelopererades L3-S1 och kom efter mycket rehab tillbaka till ett aktivt liv.
Ingen informerade mig om att skoliosen kunde fortsätta öka. Därför blev jag chockad när smärtan och tröttheten i ryggen tilltog vid 49 års ålder. En MR visade att min S-kurva hade ökat till 58/40 grader. I april 2025 stelopererades ytterligare 10 kotor.
Min operation gick bra och jag kan idag leva och träna nästan som vanligt igen.
Några av de frågor som är viktiga för mig att driva i Skoliosföreningen
Jag vill sprida kunskap om skolios och att föreningen ska fortsätta vara ett stöd, inte bara för den som har skolios utan också för familj, elevhälsan, fysioterapeuter och vårdcentraler.
För mig handlar det också om att få ge tillbaka och hjälpa dem som hamnar i samma situation som mig, vuxen med en skolios som fortsätter att öka. Oavsett om man väljer operation eller inte innebär det ett liv med en rygg som måste tas om hand på ett bra sätt.
Jag ser att vi kan stötta med både information och inspiration, till exempel kring träning och vilka alternativ finns till operation. Jag brinner för träning och rörelse och tror att alla kan hitta en aktivitet som fungerar.
