OLIKA SKOLIOSTYPER

 

Här listar vi sju varianter av skolios – de flesta av oss var nog inte medvetna om att det fanns olika former. Den vanligaste av dem är den idiopatiska – det vill säga den som "är utan synbar orsak". Men vi har också flera. andra förekommande varianter;

Läs mer genom att fortsätta scrolla, eller klicka direkt på den typ du vill läsa om. 

Medfödd (kongenital) skolios

Kongenital (medfödd skolios) är en typ av skolios som du föds med. Denna typ av skolios beror på att ryggraden inte utvecklas normalt i livmodern. Ryggraden består av små ben som kallas ryggkotor. Ibland formas inte kotorna helt normalt när barnet växer i livmodern. Ibland bildas inte en eller flera av kotorna alls, vilket får ryggraden att växa ojämnt efter födelsen. Skolios är när ryggraden kröker sig i sidled, och ofta vrider sig samtidigt, istället för att vara rak. Detta kan resultera i en C-/S-kurva.
 

Orsak
Medfödd skolios beror på att ryggkotorna inte bildas som de borde medan barnet växer i livmodern. Vissa av kotorna kanske saknas, eller andra kanske inte har normal form, vilket kan få ryggraden att krökas när den växer. Detta kan börja redan under de första sex veckorna av graviditeten, men varför det händer är inte helt klarlagt. De flesta orsakerna till medfödd skolios tycks inte vara ärftliga.
 

Diagnos
Det är ganska vanligt att kvinnor genomgår ultraljudsundersökningar under graviditeten, det kan då visa att barnet har medfödd skolios. Men om skoliosen bara är liten, kan det hända att den inte upptäcks förrän barnet har fötts eller när barnet är äldre. Hos vissa barn kan kongenital skolios vara svår att upptäcka och inte vara uppenbar förrän de närmar sig tonåren. 
 

Vad händer sen? 
Om skolios uppmärksammas medan barnet fortfarande befinner sig i livmodern, kommer en förlossningsläkare att diskutera om något behöver hanteras inför födelsen. Planering görs för vidare utredning och behandling av en specialist när barnet fötts. Undersökningar kan omfatta ett eller flera av följande: 

  • En röntgenundersökning som visar vilka delar av barnets ryggrad som inte har bildats normalt 

  • En CT-undersökning (datortomografi) som ger detaljerade bilder av mjukdelarna runt ryggraden och andra strukturer i kroppen, inklusive de inre organen, blodkärlen och skelettet

  • Läkarna kan använda dessa undersökningar för att kontrollera njurarna och hjärtat. När ett barn är i livmodern bildas njurarna och hjärtat samtidigt som ryggraden. Eftersom krökningen av ryggraden skulle kunna ligga emot och klämma inre organ, kan ett problem med ryggraden också påverka dessa organ. Fyra av 25 barn med medfödd skolios har problem med njurarna eller urinblåsan. Ett av 10 har problem som påverkar hjärtat. En MR-undersökning (magnetkamera undersökning) använder starka magnetfält för att producera mer detaljerade bilder av ryggraden och övriga vävnader. Detta underlättar utredningen för att vara säker på att det inte finns några problem med ryggmärgen och utvecklingen av nerverna. 
     

Uppföljning
I första hand följer skoliosspecialisten vanligtvis ett barn för att se om kurvan blir större. För vissa barn kommer kurvan inte att bli större. Andra barn kommer att ha en kurva som fortsätter att växa. Specialisten kommer förmodligen att vilja träffa ditt barn med några månaders mellanrum. Det kan bli aktuellt att röntga varje gång. Specialisten jämför de olika röntgenbilderna för att se om och hur kurvan växer. Vissa barn kommer inte att behöva behandling eftersom kurvan rätar ut sig naturligt. Barnet kommer att övervakas av en skoliosspecialist tills ryggraden är rak. 

 

Bålgips
För många barn behöver ryggraden hjälp att ledas in i sin normala position när de växer, vilket kan göras genom att gipsa överkroppen. Gipsgjutningen börjar under armarna och täcker kroppens övre halva.

 

Gipset är gjort av lätta material, alltså inte bara gips. Det kan inte tas bort men byts regelbundet när barnet växer och ryggens form börjar förändras. Avgjutningar måste göras och monteras på ett speciellt sätt. De har en öppning över bröstkorgen, vilket gör att lungorna kan expandera och barnet kan andas ordentligt.  

Hos barn under  två år kommer gipset/avgjutningen att bytas varannan månad med syftet att göra ryggraden rak.

 

Många föräldrar tycker att det är lättare för barnet att bära ett gips/avgjutning i stället för att ha utmaningen att få dem att bära en korsett varje dag.

Korsett
Om kurvan blir större och barnet fortfarande växer, kanske specialisten vill att barnet ska använda en korsett.

 

En korsett, när den används korrekt, hjälper till att minska kurvstorleken. Syftet med korsett är att hindra kurvan från att bli större. Ibland får barnet bära korsett under några år medan barnet växer för att motverka att skoliosen blir värre, innan man kanske gör en mer permanent behandling, såsom operation.

 

Korsett ska vanligtvis bäras 23 timmar per dygn. Allteftersom barnet växer måste nya korsetter tillverkas. 
 

Prognos (utfall)
När ditt barns medfödda skolios först diagnostiseras kan man inte säga exakt hur mycket ryggraden kommer att förändras när ditt barn växer. Varje kurva och ryggrad är unika. Vissa kommer att öka i storlek mer än andra. Vissa kommer att växa snabbare än andra.

 

Eftersom ryggraden växer snabbast under de första fem åren av livet och under tonåren, är det under dessa perioder som kurvan måste övervakas extra noggrant av en skoliosspecialist.

Denna text har vi fått tillåtelse att översätta från Scoliosis Associations UKs hemsida men anpassat den till svenska förhållanden.

TIDIG SKOLIOS

När en kurva börjar synas mellan födelsen och 10 års ålder, eller före puberteten kallas det tidig skolios (juvenil). Vanligtvis är tidig skolios idiopatisk. Ordet idiopatisk betyder att det inte finns någon känd orsak.

 

Det finns en annan typ av skolios som kan upptäckas i denna ålder. Det är medfödd skolios. Den börjar utvecklas när  barnet är i livmodern och är helt annorlunda än tidigt skolios.

 

Det är viktigt att alla barn med tidig skolios eller medfödd skolios kontrolleras av en ortoped medan de växer. Hos mycket små barn kan kurvor orsakade av skolios ibland självkorrigera utan behandling. Kurvor som är större eller fortsätter att växa kan behöva mer intensiv behandling.

 

Bland yngre barn i åldersintervall 0-10 år påverkas pojkar något oftare än flickor och kurvan är ofta vänstersidig. Bland äldre barn liknar tillståndet mer idiopatisk skolios för ungdomar, och drabbar fler flickor än pojkar och kurvan är ofta högersidig.

Orsak
Det finns flera olika orsaker till tidig skolios. Gemensamt för alla är patientens unga ålder. Det kan vara idiopatiskt, vilket innebär att det inte finns någon känd orsak. Vissa barn föds med skolios på grund av problem med utvecklingen av ryggraden. Vissa barn har det som en del av andra tillstånd som kan påverka ryggraden såväl som andra organ. Många barn med tidig skolios är friska och normala och har bara en liten krökning i ryggraden.

Diagnos
När ett mycket litet barn utvecklar skolios är föräldrarna ofta de första att märka det. Skolios hos ett barn som är tre år eller yngre kallas också infantil skolios.

Tidiga tecken på skolios hos spädbarn kan vara en utbuktning på ena sidan av barnets rygg eller bröstkorg, eller att barnet fortsätter att ligga böjd åt ena sidan. Hos vissa spädbarn upptäcker man att blöjor inte sitter rakt i midjan. För äldre barn finns det några vanliga tecken på skolios, ett kan vara att ena skulderbladet sticker ut mer än det andra. Ett barn kan ha en benägenhet att luta sig lite åt sidan eller ha en oliksidig midja eller höfter.

 

Om du tror att ditt barn kan ha skolios bör du boka en tid med en läkare direkt. Det är mycket viktigt att snabbt ta reda på om ett barn har en kurva som kommer att utvecklas (bli större). Tillståndet försvinner inte när barnet blir äldre, och ju tidigare de behandlas desto bättre. Om ett mycket litet barn behandlas tidigt kan även kurvor som blir större hjälpas att växa rakt igen.

 

Det finns ett snabbtest du kan göra för att kontrollera skolios hos äldre barn. Det kallas Adams test eller framåtböjningstestet. Testet är mycket enkelt att göra och kan göras av en läkare eller förälder/vårdnadshavare. Barnets måste ha bar överkropp så att axlar och rygg kan ses tydligt. Be barnet att böja sig fram från midjan och hålla benen och armarna raka. Du ska titta på barnet bakifrån. Om barnet har skolios bör du kunna se en tydlig bula där revbenen buktar ut på ena sidan.

 

Behandling
Läkaren kommer att remittera barnet till en ortoped. Vid det första mötet kommer ortopeden att undersöka barnet och göra en röntgenundersökning. På röntgenbilden kan man mäta kurvans storlek. Det kallas för Cobb-vinkeln och den mäts i grader och anger hur stor kurvan är.

 

Det finns fyra huvudtyper av behandling för tidig skolios. Ortopeden ger råd om vilken typ av behandling som är bäst för barnet. Detta råd kommer att bero på typ och storlek på kurvan och om det är sannolikt att kurvan kommer att fortsätta öka. Det är viktigt att behandla skolios tidigt eftersom om kurvorna blir för stora kan det leda till bland annat andningsproblem senare i livet. I svåra fall kan hjärtat påverkas också.

Övervakning
I första hand följer ortopeden vanligtvis ett barn för att se om kurvan blir större. För vissa barn blir kurvan inte större. Andra barn har en kurva som fortsätter att växa.

Ortopeden kommer förmodligen att vilja träffa ditt barn med några månaders mellanrum. Hen kommer att jämföra de olika röntgenbilderna för att se hur kurvan förändras. Vissa barn kommer inte att behöva behandling eftersom kurvan rätar ut sig naturligt. I sådana fall kommer barnet att övervakas av en ortopedläkare tills ryggen är rak.

Bålgips
För många barn behöver ryggraden få hjälp med att ledas in i sin normala position när de växer, vilket kan göras genom att gipsa överkroppen. Gipsgjutningen börjar från underarmarna och täcker kroppens övre halva.

 

Gipset är gjort av lätta material, alltså inte bara gips. Det kan inte tas bort men byts regelbundet när barnet växer och ryggens form börjar förändras. Avgjutningar måste göras och monteras på ett speciellt sätt. De har en öppning över bröstkorgen, vilket gör att lungorna kan expandera och barnet kan andas ordentligt. 

Hos barn under två år kommer gipset/avgjutningen att bytas varannan månad med syftet att göra ryggraden rak.

 

En del föräldrar tycker att det är lättare att barnet bär en gips/avgjutning i stället för att ha utmaningen att få dem att bära en korsett varje dag.

Korsett
Om kurvan blir större och barnet fortfarande växer, kan det bli att ortopeden vill att barnet ska använda en korsett.

 

En korsett, när den används korrekt, hjälper till att stävja och ibland minska kurvstorleken. Korsettbehandling kan innebära att barnet kan fortsätta växa under en längre tid innan en eventuellt mer permanent behandling görs, såsom operation.

Korsett ska vanligtvis bäras 23 timmar per dygn. Allteftersom barnet växer måste nya korsetter tillverkas.

Operation 
Ibland hindrar inte korsetten att en kurva blir större. Om det är så kan barnet behöva en operation. Den vanligaste typen av operation i denna ålder är att fästa stavar, som kan ökas i längd för att hålla jämna steg med att ryggraden växer, på barnets ryggrad. Denna typ av stavar hjälper till att styra ryggraden när den växer så att kurvan inte blir mycket större. Stavarna är vanligtvis fästa vid ryggraden ovanför och nedanför kurvan. De kan minska kurvan med upp till hälften av storleken när den först monteras. Barnet återkommer sedan till sjukhuset var fjärde till sjätte månad för att stavarna ska förlängas för att hålla jämna steg med hur ryggraden växer.

 

Stagen kan förlängas genom att man gör ett litet snitt i huden i ryggen för att kunna komma åt att justera stagen. Det finns också en typ av stag som kan förlängas utan denna typ av operation. Dessa stag kallas magnetiska stag. De förlängs med hjälp av en magnet, vilket är snabbt och mestadels smärtfritt men i sällsynta fall kan det vara lite obehagligt. Barnet är vaket när det görs. En operation behövs fortfarande för att montera de magnetiska stagen på samma sätt som de vanligare stagen som kan förlängas. Men när denna första montering är klar behövs ingen ytterligare operation för att förlänga stagen. De flesta barn måste bära korsett för att skydda stagen. När barnet är äldre och ryggraden har vuxit kommer läkaren att ta bort stagen. I detta skede kommer vanligtvis patienten att ha en slutlig ryggoperation som kallas en kotfusion. 

Prognos

 

Spädbarn
För en baby, om kurvan behandlas tidigt, kan ryggraden växa rakt på naturlig väg. Detta beror på att upp till 1 års ålder är skelettet mycket flexibelt. 

 

Det är mycket viktigt att en baby med en krökning i ryggraden ses regelbundet av en ortoped. Om kurvan inte behandlas kan den bli större medan barnet växer och leda till allvarliga problem senare i livet.

 

Barn 
Om ett barn har en skolios med kurva (Cobbs vinkel) på 30 grader eller mer är det troligt att den blir större om man inte behandlar. Korsett används ofta i första hand för att stoppa dessa större kurvor från att växa för snabbt. Men vissa barn mellan fyra och 10 år, som har en kurva på över 30 grader, kommer troligtvis så småningom att behöva operation.

Denna text har vi fått tillåtelse att översätta från Scoliosis Associations UKs hemsida men anpassat den till svenska förhållanden.

IDIOPATISK SKOLIOS

Ungdomsskolios – idiopatisk skolios är en förändring i formen av ryggraden som uppkommer under barnets tillväxt. Det leder till att ryggraden böjs i sidled och vrider sig samtidigt. Denna vridning kan dra revbenen ur sitt läge, vilket ofta leder till en utbuktning på ena sidan och en tillplattning på den andra. När detta händer mellan 10 och 18 års ålder kallas det ungdomlig idiopatisk skolios (AIS).

Orsak
Ordet idiopatisk betyder att det inte finns någon känd orsak. Forskning om orsakerna till skolios pågår men det enda man har kunnat se är att det verkar vara vanligare i vissa familjer eller släkter. Det orsakas inte av något som barnet eller föräldern gjort eller inte gjort. Ungdomsskolios drabbar både flickor och pojkar men är mycket vanligare hos flickor.

 

Det är viktigt att se till att din läkare tidigt ordnar en remiss till en ortoped som behandlar skolios. Att diagnostisera skolios tidigt i förloppet kan ibland göra behandlingen mer enkel och effektiv.

 

De vanligaste symptomen på idiopatisk skolios är:

  • Skillnad i axelhöjd

  • Huvudet är inte centrerat med resten av kroppen

  • Skillnad i höfthöjd eller position

  • Skillnad i axelbladets höjd eller position

  • Lutande bäcken

  • Skillnad på armarna som hänger längs med kroppen när man står rak

  • När man böjer sig framåt så skiljer sig ryggens sidor i höjd
     

Diagnos
Den vanligaste perioden för skolios att utvecklas är under tonåren. Vid denna tid kan det vara svårt att upptäcka skoliosen eftersom föräldrar vanligtvis inte ser sitt barn avklädd.

 

Vid ett snabbt test där barnet böjer sig framåt kan man upptäcka om skuldrorna har olika höjd, om bröstkorgen inte är symmetrisk eller om bäckenet är snett.

Testet är mycket enkelt att göra och kan göras av en läkare eller förälder/ vårdnadshavare.

  1. Barnet behöver ha bar överkropp så att axlar och rygg kan ses tydligt.

  2. Be barnet att böja sig framåt från midjan och hålla benen och armarna raka.

  3. Du tittar på barnet bakifrån. Om barnet har skolios bör du kunna se en tydlig bula på ena sidan av ryggraden där revbenen buktar ut. 

 

Förutom detta test finns det några andra vanliga tecken på skolios att vara uppmärksam på. Ibland sticker ett skulderblad ut mer än det andra, ett barn kan luta sig lite mer åt den ena sidan, eller ena höften kan se ut att vara högre upp än den andra. Testet är bara ett hjälpmedel för att kontrollera om barnet har skolios, endast en ortoped/läkare kan ställa diagnos. Ju tidigare skolios diagnostiseras och behandlas desto bättre. Om du tror att du eller ditt barn kan ha en krökning av ryggraden bör du uppsöka läkare som kan kontrollera och kanske kan ställa diagnos. Om din läkare bekräftar att du har skolios bör du få en remiss till en ortoped.

Vad händer sen?
Ortopeden kommer att behöva undersöka patienten och ta röntgenbilder.

Röntgenbilderna visar barnets hela ryggrad och inkludera delar av axlarna och höfterna. Röntgen gör det möjligt för specialisten att se om ryggraden har några andra problem såsom extra / saknade / sammansmälta ryggkotor eller om ryggraden har utvecklat en kurva utan något tydligt skäl.

 

CT- och MR-undersökningar görs ibland för att visa mer detaljerade bilder av ryggraden och kontrollera att det inte finns några problem med ryggmärgen.

Behandling

Regelbundna kontroller
Ortopeden kan ibland rekommendera att vänta, kontrollera och hålla ett öga på krökningen. Oftast kontrollerar man barnets kurva var sjätte-12 månad. Om ditt barn växer snabbt kan man behöva kontrollera oftare. Ortopeden kontrollerar att kurvan inte ökar. Om kurvan blir större blir det oftast aktuellt med ytterligare behandling.

Korsett
Tanken är att korsetten ska bromsa tillväxten av kurvan/kurvorna. Det finns flera olika typer av korsetter för små barn och tonåringar. De olika typerna är vanligtvis gjorda av hårdplast. Korsetten är anpassad till kroppens form och har stoppning och remmar för att hålla den på plats. En ortopedingenjör provar in korsetten.

 

Man kan behöva besöka ortopedingenjören mer än en gång för att se till att korsetten passar och blir bekväm. Korsetten bärs vanligtvis minst 18-23 timmar om dagen. Den bör endast tas av för att kunna tvätta sig.

 

Det är inte alla ortopedläkare som erbjuder korsett som behandling, eftersom det inte alltid hindrar att patienten behöver operation senare i alla fall.

 

Det finns även nattkorsett som kan ordineras vid vissa kurvor. Alla kurvor är inte lämpliga för korsettbehandling.

Operation
Ibland fortsätter en kurva att växa snabbt. Den kan nå en sådan storlek att icke-kirurgiska behandlingar troligtvis inte fungerar. I så fall kan ortopeden rekommendera operation för att korrigera kurvan. Denna typ av operation kallas ibland steloperation. Alla skolioser är olika, och varje operation är olika.

 

Valet av behandling och om operation är rätt alternativ är ett stort beslut. Beslutet fattas alltid på individuell basis efter diskussion mellan föräldrarna, ortopeden, och viktigast av allt, patienten.

 

Tonåringar i synnerhet måste vara involverade i ett så stort beslut, så att de känner att de har kontroll över sin behandling, vilket kan bidra till att minska oro och ångest.

Att få rådet att göra en operation kan vara en chock för barnet och familjen. Det kan göra det svårt att tänka klart. Ibland kommer man att tänka på obesvarade frågor efter besöket. Det bästa du kan göra är att skriva ner dina frågor, så att du kan komma ihåg att diskutera dem nästa gång du träffar ortopedläkaren.

 

Patienter och deras familjer bör ha en så fullständig förståelse som möjligt för vad det handlar om, både före och efter operationen. Att vara beredd på vad som ska hända kan minska ångest och stress mycket.

Prognos (utfall)
Tekniker för behandling av ungdomsskolios har utvecklats mycket de senaste åren. Hur bra en behandling fungerar för varje patient beror främst på kurvans storlek och vilket typ av skolios det är. Ibland, när en kurva är mycket stor och styv, är huvudmålet med operationen att hindra kurvan från att bli större. Därför kanske förändringarna i kroppsformen inte blir så stora som förväntat. För mindre och mer flexibla kurvor kan skillnaden märkas mer. De flesta patienter är i allmänhet nöjda med resultatet av operationen.

Denna text har vi fått tillåtelse att översätta från Scoliosis Associations UKs hemsida men anpassat den till svenska förhållanden. 

DEGENERATIV SKOLIOS

Degenerativ skolios hos vuxna är indelad i två kategorier:

  • Degenerativ skolios utvecklas hos en vuxen person som har en historia med skolios. Ryggraden blir sliten på grund av ålder.  Slitaget kan leda till att ryggraden sjunker ihop, vilket gör att kurvan ökar.

  • De novo (ny) skolios uppträder först i vuxen ålder och då på grund av slitage. Återigen, det kan resultera i att det utvecklas en kurva i ryggraden. I båda fallen diagnostiseras vuxen degenerativ skolios efter att personen har fyllt 50 år.
     

Orsak
Med tiden, när degenerativ skolios för vuxna utvecklas, kan fasetterna och skivorna/diskarna mellan kotorna degenerera. Trycket som skapas av denna degeneration kan få ryggraden att krökas. Facett-fogarna är små leder mellan var och en av ryggkotorna i ryggraden. Fogar är de platser i kroppen där två ben möts. Facett-fogarna är lederna i ryggraden som gör ryggen flexibel. De gör det också möjligt att böja och vrida.

 

Diskar är en del av ryggraden och ligger mellan kotorna. De är runda och platta och är något flexibla. De hindrar ryggkotorna från att gnugga mot varandra. De fungerar också som stötdämpare för ryggraden. Skada på eller degeneration av diskarna kan leda till smärta i nedre delen av ryggen och smärta i benen och kan också orsaka domningar och svaghet. När fasetterna och skivorna påverkas kan vuxna uppleva ryggsmärta, svaghet i ben och / eller fötter och förlust av rörlighet i ryggen.

Diagnos
Ortopeden tar en fullständig medicinsk historia, pratar med dig om vilken smärta och obehag du upplever. Ryggen undersöks för att se om det finns en synlig kurva eller om en axel är högre än den andra. Undersökningarna kan omfatta ett eller flera av följande moment:

  • En stående röntgenbild som visar ryggraden.

  • En CT-undersökning (datortomografi) som ger detaljerade bilder av många strukturer i kroppen, inklusive de inre organen, blodkärlen och skelettet.

  • En MR-undersökning (magnetisk resonansavbildning) som använder starka magnetfält för att ge mer detaljerade bilder av ryggraden. Detta hjälper till att kontrollera att det inte finns några andra problem med ryggmärgen och nerverna.
     

Behandling
De flesta patienter med degenerativ skolios får icke-kirurgisk behandling. Dessa behandlingar kan inkludera antiinflammatoriska läkemedel för smärtlindring, fysioterapi för att förbättra den totala rörligheten och låg intensiv träning med övningar utformade för att successivt för att förbättra muskelstyrkan. Om medicinerna och fysioterapin inte fungerar, kan steroider eller lokal anestetika injektion i muskler, leder eller ryggrad hjälpa mot smärtan.

Operation
Om dessa behandlingar inte fungerar, kan en ortoped diskutera med patienten vilka riskerna och fördelarna är med en operation. Syftet med operationen är att lindra smärta och korrigera förändringar i hållning eller balans som uppstår av skoliosen. Kirurgi för vuxna är mer komplicerat och en större utmaning än för unga, eftersom vuxna t ex kan ha andra hälsoproblem. Återhämtningen kan också ta längre tid.

Prognos
Smärta som beror på en ryggradskurva kan behandlas på många olika sätt. Man bör ta kontakt med sin vårdcentral för att få en remiss till en ortoped som kan ge individuella råd.

 

Utan operation kan kurvor som är 50 grader eller mer öka med i genomsnitt 1 grad per år efter att en person har vuxit färdigt. Kurvor på mindre än 30 grader blir sällan större.

Denna text och foto har vi fått tillåtelse att översätta från Scoliosis Associations UKs hemsida men anpassat den till svenska förhållanden. 

NEUROMUSKULÄR SKOLIOS

Neuromuskulär skolios är när en krökning i ryggraden orsakas av ett neurologiskt eller muskulärt tillstånd. Neurologiska tillstånd påverkar kroppens nervsystem. Exempel är cerebral pares och spina bifida. Skolios utvecklas ibland hos människor med neurologiskt tillstånd.

Orsak
Neurologiska tillstånd beror på skador på hjärnan eller på nerverna, orsakade av sjukdom eller av en olycka. Det kan påverka kopplingen mellan nerver från hjärnan ner till ryggens muskler. Patienter med dessa tillstånd utvecklar ofta skolios eller kyfos, eller båda delarna. När kroppen växer och bålens muskler blir svagare börjar ryggraden gradvis ge efter, vilket skapar en lång, C-formad skolios.

 

Dessa kurvor är ofta progressiva. Progressiv innebär att de fortsätter att bli större. Progressionstakten ökar under faser med snabb tillväxt, vilket betyder att kurvan förvärras under tillväxtspurt, till exempel i puberteten. Stora kurvor (80 grader eller mer) i ryggradens övre eller mitten delar kan orsaka lungproblem.

Behandling
Patienter med neuromuskulär skolios bör ha en regelbunden kontakt med en ortoped läkare. Barn med neuromuskulära tillstånd följs upp från en ung ålder. Denna uppföljning är avgörande för att se till att krökningarna inte blir för stora. Röntgen av i ryggraden görs för att mäta kurvans storlek.

 

MR-undersökningar av hjärnan och ryggraden kan behövas för att utesluta andra diagnoser. Behandlingen av neuromuskulär skolios  anpassas efter behoven hos varje enskild patient. Skoliosen kan göra det svårare att gå. För rullstolsanvändare kan det påverka stabilitet och komfort när man sitter. Korsett kan användas för att ge stöd för patientens bål (centrala delen av kroppen) i sittande, men det hindrar vanligtvis inte från att öka. Justeringar och hjälpmedel, t.ex. insatser i rullstolar, kan förbättra barnets placering och komfort, men dessa korrigerar inte skoliosen.

 

En viktig fråga för vårdnadshavare med barn av denna typ av skolios är om operation är det bästa valet av behandling. Operation syftar till att hjälpa barnet att behålla förmågan att sitta. Frågan skulle vara om den operationen skulle upprätthålla eller förbättra barnets livskvalitet och funktion. För vissa barn med kognitiv eller sensorisk nedsättning är dessa beslut svåra. Vårdnadshavare  kämpar ofta med att de inte kan förklara för barnet varför en operation ska göras. Det kan vara mycket svårt eller till och med omöjligt att hjälpa dem att förstå smärtan som följer efter en  operation. Detta kan vara svåra problem att hantera när man ska ta hänsyn till riskerna och återhämtningsprocessen för denna typ av operation.

 

Dessa beslut bör fattas med stor omsorg och noggrann eftertanke. Att prata med andra familjer som har genomgått denna beslutsprocess är ofta till stor hjälp. Patientföreningen kan oftast förmedla kontakt med andra medlemmar som har erfarenhet av neuromuskulär skolios.

Operation
Operation erbjuds vanligtvis endast till patienter som har en progressiv (växande) kurva som stör funktionen, påverkar andningsförmågan, orsakar smärta eller troligen kommer att orsaka svårigheter under de kommande åren.

 

Operation kan också erbjudas patienter med kurvor större än 50 grader. Patienten kan ha en bäckenasymmetri och/eller en stor skolios. I dessa fall kommer operation av ryggraden och bäckenet att göras för att korrigera asymmetrin.

 

Syftet med operationen är att balansera ryggraden och bevara funktion, komfort och livskvalitet. Ryggradskrökarna korrigeras delvis men huvudmålet är att hindra kurvan från att bli värre. Även om många patienter är svårt funktionshindrade kan de vanligtvis leva bra och produktiva liv.

Prognos
Skolios är vanligt vid neuromuskulära tillstånd och uppkommer ofta hos små barn. Eftersom det är viktigt att upptäcka skolios tidigt måste barn med neuromuskulära tillstånd kontrolleras varje år för att upptäcka eventuella problem med ryggraden. Behandling är vanligtvis operation, och det är oftast nödvändigt att fusera (sammanfoga) en del av ryggraden. I många fall har spinalfusionskirurgi förbättrat livskvaliteten för barn med neuromuskulära tillstånd.

Denna text och foto har vi fått tillåtelse att översätta från Scoliosis Associations UKs hemsida men anpassat den till svenska förhållanden. 

SCHEUERMANNS KYFOS

Scheuermanns kyfos är ett tillstånd där de främre delarna av kotorna växer långsammare än de bakre delarna under barndomen. Denna skillnad i tillväxt innebär att ryggkotorna blir kilformade, när de i stället bör växa rakt. Resultat blir att ryggraden utvecklar en framåtvinkel när den växer. En böjning av thorakala ryggraden framåt kallas kyfos.

 

Patienter med Scheuermanns kyfos har ofta ryggsmärta, särskilt under de tidiga tonåren. Kurvan uppstår vanligtvis under en period då skelettet växer mycket snabbt. Ofta är det mellan 10 och 15 års ålder. Denna smärta minskar vanligtvis när man närmar sig vuxen ålder. Smärtan är sällan så allvarlig  att den påverkar den dagliga aktiviteten eller arbetslivet. De med större kurvor kan emellertid ha svårare smärta som inte försvinner när de blir vuxna. Den kan också förvärras. Om smärtan är svår kan möjliga behandlingar diskuteras.

 

Tillståndet anses vara ganska sällsynt men antalet drabbade är inte riktigt känt eftersom symptomen (tecken på tillståndet) kan skyllas på dålig hållning. Detta tillstånd drabbar män och kvinnor lika ofta. 

Orsak
Orsaken till Scheuermanns sjukdom är okänd. Forskning visar att det förmodligen är många faktorer som har betydelse,  och det är vanligare i vissa familjer.

Diagnos
Scheuermanns kyfos uppkommer vanligtvis hos ungdomar när de är omkring 10-16 år gamla. Patienter med Scheuermanns kyfos har ofta ryggsmärta, särskilt under de tidiga tonåren. Smärta är ofta det mest märkbara symptomet för vuxna patienter. Andra tecken är spänning i bröstmusklerna, baksidan av låren och inre höft muskler.

 

Cirka en tredjedel av personer med Scheuermanns sjukdom har också mild eller måttlig skolios. Det kan ofta dröja innan Scheuermanns kyfos diagnostiseras eftersom symptomen kan skyllas på dålig hållning. Den kurva som orsakas av kyfos förblir ofta mild. Vanligtvis behöver patienter bara följas med röntgen för att kontrollera att det inte förvärras. Det finns dessvärre sparsamt med information om Scheuermanns kyfos och dess naturliga utveckling. Det vill säga vad som händer med ryggraden om ingen behandling ges.

 

Många patienter har inga allvarliga problem eller funktionsnedsättningar och symtomen avtar när ryggraden vuxit färdigt. Men fullvuxna personer med svår kyfos (en kurva som är större än 80 grader) där kan det fortsätta att förvärras, vilket kan orsaka svår ryggsmärta. 

Behandling
Huruvida behandling behövs beror på: kurvans storlek och progression (försämring), patientens ålder och hur mycket tillväxt de har kvar, om patienten har smärta, hur kurvan påverkar patientens utseende, och (i sällsynta fall) risken för hjärtpåverkan (hjärta och lunga) eller neurologisk påverkan (nervsystem).

 

Om kurvan är stor (60-80 grader) och patienten ännu inte har slutat växa, är det vanligaste behandlingsvalet korsettbehandling. Ett träningsprogram behövs ofta samtidigt. Korsetten bärs dygnet runt (23 timmar per dygn) tills patienten har slutat växa för att försöka minska risken för att kurvan blir större.  Korsettens passform måste regelbundet kontrolleras för bästa resultat. Patienten uppmanas vanligtvis att ha korsetten i minst 18 månader och ofta längre.

 

I träningsprogrammet ingår träning och stärkning av rygg- och magmusklerna och stretching av hamstrings- och bröstmusklerna. Övningarna i sig kan förmodligen hjälpa mot ryggsmärta. Övningar görs ofta i kombination med korsettbehandling. 

Det är inte alla specialister som håller med om att korsett är en bra fungerande behandling. Vissa säger att det finns en hög risk att en patients kurva fortsätter att öka efter att de slutar använda korsetten. Att bära en korsett som tonåring kan också orsaka stress och låg självkänsla.

Operation
Operation kan vara ett alternativ om kurvan fortsätter att utvecklas (bli större) till mer än 70 grader och orsakar smärta eller är mycket märkbar. En operation kan också erbjudas om det finns risk för neurologiska problem. Emellertid kommer kirurgi endast att föreslås om andra behandlingar som korsett och fysioterapi inte har fungerat efter sex månader.

 

Operationen för att korrigera kyfos kan vara svår och ibland finns risk för svåra komplikationer. Riskerna bör diskuteras i detalj med patienten. Man måste väga riskerna mot de svårigheter patienten har på grund av kurvan. Man bör också tänka på om och hur operationen kan förbättra patientens livskvalitet.

 

Kirurgiska komplikationer är mycket vanligare hos vuxna (21 av 100 personer) än hos ungdomar (11 av 100 personer).

 

Idag tillåter moderna tekniker bättre korrigering av kyfosen. Med rätt kirurgisk behandling kan utmärkta resultat uppnås med låg komplikationsrisk och hög patienttillfredsställelse. 

Denna text och foto har vi fått tillåtelse att översätta från Scoliosis Associations UKs hemsida men anpassat den till svenska förhållanden. 

SYNDROMISK SKOLIOS

Syndromisk skolios innebär att en kurva i ryggraden utvecklas som en del av ett syndrom. Ett syndrom är ett tillstånd som består av många symtom som uppkommer tillsammans.

Orsak
Syndromisk skolios innebär att en kurva utvecklas i sidled i ryggraden, som en del av ett syndrom. Ett syndrom är ett tillstånd som består av många symtom som uppkommer tillsammans. Exempel på syndrom där skolios kan uppstå är bindvävssjukdomar (Marfans och Ehlers-Danlos syndrom), trisomi 21, Prader-Willi, Retts syndrom och Beales syndrom. 

Diagnos
De flesta patienter med ett syndrom diagnostiseras under de första levnadsåren. Den medicinska personal som är involverad i vården är medveten om att skolios kan utvecklas. Patienten kontrolleras därför regelbundet för att man ska upptäcka tecken på krökning av ryggraden.

Behandling
Beroende på barnets ålder och underliggande tillstånd kan behandlingen likna den behandling som erbjuds vid idiopatisk skolios. Vissa syndrom kan innebära att en patient inte är mobil. I dessa fall kan sitthjälpmedel användas för att låta barnet sitta mer bekvämt i stolen. Kirurgi kan också erbjudas för att underlätta så att barnet kan sitta mer bekvämt.

Uppföljning
I vissa fall behövs ingen behandling och barnet kontrolleras helt enkelt regelbundet av en ortoped, vanligtvis var sjätte månad eller en gång per år. Under perioder då barnet växer långsammare kan uppföljning upp till vartannat år vara tillräcklig.

Bålgips
Små barn med syndromisk skolios kan ha fördel av att ha en gipsavgjutning (ibland kallatbålgips). Denna avgjutning hjälper till att styra den växande ryggraden och kan förbättra formen på ryggraden när den växer eller kan hindra kurvan att bli större. Korsetten/avgjutningen börjar från underarmarna och täcker hela thorax (den övre halvan av kroppen, även känd som torson). Avgjutningen är gjord av lätt material (glasfiber eller gips). Den kan inte tas  av men justeras regelbundet alltefter som barnet växer och ryggens form börjar förändras. Avgjutningar måste göras på ett speciellt sätt. De har ett hål i bröstet eller magområdet så att lungorna och bröstkorgen kan expandera och barnet kan äta och andas ordentligt. Hos barn under två år byts avgjutningen varannan månad med syftet att göra ryggraden rak.

 

Många föräldrar tycker att det är lättare för barnet att bära en avgjutning eftersom det undviker utmaningen med att få barnet att bära en korsett varje dag. En avtagbar korsett kan dock fortfarande behövas efter denna behandling.

Korsett
Om kurvan blir större och barnet fortfarande växer, kanske ortopeden bedömer att barnet bör ha en korsett. En korsett minskar vanligtvis inte kurvan. Syftet med korsett är att hindra kurvan att bli större för snabbt. Genom att korsettera barnet så kan man bromsa progressionen trots att barnet växer, innan en eventuellt mer permanent behandling, såsom operation, behöver göras. Korsetten bärs vanligtvis 20 timmar per dag. Den kan tas av för bad, sport och en paus på morgonen och kvällen. När barnet växer måste nya korsetter göras.

Operation
Om gjutningar och korsett inte hindrar att en kurva blir större kan barnet behöva en operation. Den vanligaste typen av operation för barn under 10 år är att fästa växande stag på barnets ryggrad.

 

Växande stag hjälper till att styra ryggraden när den växer så att kurvan inte blir större. Stagen fästs vanligtvis vid ryggraden ovanför och nedanför kurvan. De kan minska kurvan med upp till hälften när den först monteras. Barnet återkommer sedan till sjukhuset var fjärde till sjätte månad för att stagen ska justeras och göras längre för att hålla jämna steg med barnets tillväxt.

 

Stagen kan förlängas genom en kort operation (liten snitt, och vanligtvis bara en övernattning på sjukhus). Det finns också en typ av stag som kan förlängas utan en sådan operation. Dessa stag kallas magnetiska stag. De förlängs med en magnet. Förlängningen är snabb och smärtfri. Med magnetiska stavar behövs ingen operation för att förlänga stagen och barnet är vaket när det görs.

 

Vissa barn behöver bära korsett för att skydda stagen. När barnet blir äldre och ryggraden har vuxit tas stagen bort.

 

I detta skede kommer vanligtvis patienten att genomgå en slutlig ryggoperation som kallas en ryggradsfusion. I vissa fall är operation inte möjlig på grund av andra hälsotillstånd orsakade av syndromet.

Prognos
För de som har skolios på grund av ett syndrom är syftet med operationen att fixera kurvan i säkert och bekvämt läge för att möjliggöra patientens övriga hälsobehov.

Vissa neurologiska tillstånd innebär att det uppkommer förändringar och komplikationer när personen blir äldre. Detta innebär att ryggraden kan komma att förändras eller att en ytterligare krökning kan utvecklas, även om operationen har lyckats.

Denna text har vi fått tillåtelse att översätta från Scoliosis Associations UKs hemsida men anpassat den till svenska förhållanden. 

 
 
 
 
 
 
 

©2020 by skoliosföreningen.   

Alla rättigheter till materialet tillfaller skoliosföreningen. Vill du vidarepublicera – kontakta oss.